Åh nej, du tänker väl inte fläta mitt hår?

Efter en underbar biokväll med Dempsey och Lina beslutande fröken Hansson och jag att 2008 ska präglas av hopp. Kristina & Lina sommaren -07 var oslagbar (och det lär väl aldrig hända igen) därför satsar vi på våren -08 i full tillförsikt.

Familjen har varit här. Brorsönerna är fantastiskt underhållande. Att för första gången i sitt liv spela Risk, och göra det med dessa lymlar var underbart. Dock klarade jag inte av Rasmus egyptier. Emellertid är pågen ganska lätt att tillfångata för kittling och hårrufs.

Imorgon kommer jag att ta Mia med mig i bilen till Helsingborg för en fest som den snälla tvillingen Palmer tipsat om. Jag kommer att ha samma klänning på mig som på de tre senaste festerna, men det får Mia och Sara stå ut med, för jag är 1) student (vilket drabbar både ekonomi och antalet shoppingtimmar) och 2) praktiskt lagd och en smula snål.

Nyårslöften får väl då helt enkelt bli mer Gerdahall, mer Malmö City och färre, men snyggare uppställda tänder. Och mer matlagning. Det kommer bli jobbigt. Jag kanske ska ta en sak i kvartalet?

Chokladbiskvier

Vad har jag att tillföra världen? Funderar på att ta bort den här bloggen.

No pain, no gain.

När jag låg bedövad, lullig och tannalös i stolen försökte jag mig på att vissla. Det gick inte.

103

En stor fet eloge åt alla som genomlidit tandregleringshelvetet. Jag har bara kommit så långt som till gummiringarna och det är långt ifrån roligt. Jag kan inte äta en rå tomat utan att skala den först. Det mesta av maten ska helst inte behöva tuggas utan ska bara glida ner i strupen. Kunde lika gärna tagit det intravenöst. Jag som tycker så mycket om att äta! Jag är så glad att jag har ätit saker medan jag kunde. Popcorn. Djungelvrål. Chips. Torkad frukt. Äpple. Tuggummi. Pepparbiff. Branflakes. Och nu är det fem tänder som ska ut inom en snar framtid istället för fyra. Helt galet. Det borde finnas gruppterapi för oss tandproblembarn.

Som en örfil på söndag kväll.

Äntligen är den förbenade tentan skriven. Nu ska vi bara tro att jag rodde hem den också. Jag sumpade de två sista frågorna ganska rejält, men de andra åtta borde rädda skinnet på mig. Det blev lite urladdningsstämning över eftermiddagen. Fixat labbrapporten (labbassistent är en slarver och hittar fler fel vid andra inlämningen) och hämtat kursboken till organisk kemi som blir morgondagens börda. Trevlig simning med Maria också.

Ikväll har Maria övertalat mig att cykla till VGs för tentafest (dvs hon, jag och Sara i Marias korridorrum). Det är tänkt att gå ut sen, men då tror jag nog att det blir sova för mig. Med tanke på att Sara och jag ska på Harcourt i Malmö imorgon vill jag vara någorlunda fräsch såhär mitt i veckan. Jag måste vara värdinnekäck på lördag ju! Inflyttningsfest och allting. Det blir nog inte så många gäster som jag hade hoppats, men mysröj är ju min melodi. Fullspäckad vecka ändå, märker jag. Två möten med Svenska Kyrkans Unga också innan veckan är gången.

Städa lite kanske? Shit, jag lovade Alma Toffifee på lördag. Jag hade 45 bitar. Men nu har jag bara femton kvar. Så går det när man tentapluggar och tröstäter, mina vänner. Nu sitter framtanden fast i sina grannar med lite plast, och då vill man ju äta godis med kolakaraktär. Tragiskt.

Gott nytt kyrkoår!

Den här lördagen blev det Hässleholm eftersom Mia hade födelsedagskalas i Brödåkra. Nu ska jag snart duscha inför kyrkobesök med Ubbe. Jag skulle egentligen åkt tillbaka till Lund idag, men eftersom Magnus Tandläkare ska ta en titt på mig imorgon bitti stannar jag en extra natt. Vi får se hur mycket jag kan tentaplugga här. Hiskeligt nervös.

Befria mig

Nu är min i princip rotlösa framtand ganska lös. Och jag har ingen tid i Kristianstad förrän luciadagen. Jag ringde precis in till protetiken och artikulerade horribelt, men det rör ju på sig i munnen så fort jag ska säga f. Det återstår att se om jag blir uppringd av mina läkare imorgon. De var inte inne idag, men telefonisten lämnade en lapp. De kanske kallar in mig före luciadagen.

Det är oerhört frustrerande. Antingen får den fixera sig själv och sitta någorlunda, eller får den lossna nu. Det här är otroligt ansträngande. Jag äter som ett vilddjur och sväljer med öppen mun.

Fuck me like a cop, not a lawyer.

Tack Maria för en härlig dag med labbrapporten och en underbar kväll med "American gangster" i en fullsatt biosalong. Som vanligt åt jag för mycket popcorn. Det är en av mina laster, men jag följer med till Gerdahallen på måndag.

När vi kom ut har någon satt ett slanglås på min och en annan tjejs cykel. En kille i hennes sällskap var dock inne och lånade en tång på biografen. Varför vill man låsa fast folk sådär? Nåja, de starka karlarna fixade loss oss, och jag kunde cykla hem i regnet.

Imorgon blir det tabellskapande för M och mig. Godnatt.

Apelsinjuice

Maria ligger och sover på min säng. Laborationen tog slut på henne. På en fredag. Yay!

Refläsk

Jag visade min Jesus-reflex för Sara idag. Hon skrattade och pekade och sa "Shit vad töntig!". Sen när jag skulle säga det till Maria sa jag refläsk. Det blev inget vidare. Som någon sa på årsmötet: "Det är ofta man blir påsatt när man är ung och kristen."

Försäkringsbolaget tänker betala tandregleringen! Tjoho! På luciadagen börjar det hela lite försiktigt. Sedan ska det dras lite tänder... Det blir spännande. Inser att det kommer bli otroligt jobbigt, men det kommer vara värt det. I varje fall måste jag ju tro det nu.

Matilda och jag var lite inne på att åka på SKULs 18+ läger, men det blev inställt. Vi skippade alltså hela idén om att vara fromma och tänker ut och svira istället. Skönt att ha en helgplan.

Grey's ikväll.

Det är det bästa.

Så sitter man nu här i ett korridorrum på 20 kvadrat, grundkursen i biokemi är påbörjad och både friheten och ansvaret gör sig påminda. Nu är det ingen annan än jag som ser till att mjölk finns i kylen, men det är också bara jag som bestämmer vad det blir till middag.

Det var en trevlig köksförfest hos Sara i lördags. Fick äntligen träffa hennes närmaste människor och vi hade kul på sydskånska. Mycket slå upp dörrar på folks armar, headbanga omotiverat och fånga rosor.

Därefter blev det köksefterfest på västgöta nation med Samuel och en drös av hans norrländska kompisar. Otroligt speciellt.

Ikväll kommer Matilda med sin ukulele. Det ska bli intressant att se vilka trollbindande duetter vi kan frambringa. Men först kanske jag skulle ta och städa upp lite. Och handla på Willys 100 meter bort.

Den fria viljan

Idag var Patrik och jag tvungna att springa till bussen. Människan hade mage att bryta ihop av skratt över sättet jag sprang på. Hallå, jag LYFTER på benen!

Vi börjar hämta oss efter den mastiga tentan. Mindre än hälften blev godkända (jag blev godkänd, får reda på poängen imorgon), men nu är det oorganisk kemi som gäller. Det är härligt att höra Ola få utbrott om människans fria vilja och att vi får blanda ämnen hur fasen vi vill.

På torsdag ska jag till tandspecialisten om jag lyckas ändra min labbtid, men det ska väl gå bra. Tomas brukar vara medgörlig i alla fall. Jag får plocka fram rådjursögonen. Hursomhelst, det ska bli intressant att se vad de tänker göra åt garnityret.

Bägg och acon

Det var trevligt att träffa Mia och hennes kursare igår. Kul också att Maria tittade förbi en sväng. Men varför i hela friden var klockan över fyra när vi gick och la oss? Och som Livia sa, varför dricker man på efterfester? Så himla onödigt. Jag tog i varje fall inte mycket av det där vinet jag fick upphällt i en mugg. Annars var det en helt godkänd kväll. Jag snodde ju till mig en nattmacka med port salut, och då kan man inte klaga. Nu måste jag onekligen plugga. Jag har tenta på tisdag. Har ångest. Jag måste verkligen jobba på självdisciplinen.

Take me anywhere

Det har varit en trevlig kväll med Lekman och en massa Hässleholm. Jag har stoppat om mina kursare nere i gästrummet och nu är det bara för mig att luta huvudet mot kudden och somna. Dock känner jag angående Hässleholm, att det börjar bli för mycket. Det är för svårt allting. Att man har sina rötter på en plats och sin längtan på en annan. Jag gillar Lund. Jag kommer nog trivas bra där när jag flyttar ner om en dryg månad. Det handlar inte om att jag inte tycker om hässleholmare, men hela stället får mig att gå runt i onda cirklar ibland. Jag måste få lov att ha lite distans. Jag saknar Göteborg också. Kvällens konsert gjorde inte saken bättre, men om möjligt mer bitterljuv.

Slow dance

Nu har även jag mött Dick Harrison på Lunds gator.

Det är inte lätt att va' ödmjuk

Tack alla för ett fint kalas! Det blev en härlig lördagkväll i vildparksstugan med mat, lek och presenter. Både långväga besökare som övernattade och intensiva blixtvisiter förekom och jag är minst sagt helnöjd. Jag fick ganska mycket te- och kaffetillbehör i present, och det mest fantastiska är att allting matchar! Det blev ett rörigt presentöppnande och jag glömde först bort att öppna Oscars present, men det är ju bara för att jag vet att de alltid är oerhört bra. Så även i detta fall.

Tyvärr kom Jens in i ett ögonblick då festen antog ett betydligt lugnare tempo, och det kändes inte som hans rätta miljö när han hade dansskorna på. Men något säger mig att jag kommer få se Jens dansa någon mer gång i mitt liv. Det var i varje fall underhållande att lyssna när han försökte bena ut vad jag (och mina två volontärkompisar som var närvarande) egentligen har jobbat med det senaste året.

En annan rolig punkt på programmet var det spontana limbotävlingen som jag mot all förmodan vann. Jag har aldrig gjort det förut, så det kändes som ett sånt där ögonblick när man har fått revansch mot hela sin medelmåttiga barndom och på något sätt har ändrat tidens gång och vägen man följt. Stort. Vansinnigt stort.

Avslutar med ett säkert presentköptips: "Svarens bok" av Carol Bolt. Tack Kaisa.

Som att ge mormor en Riesenkola.

Idag har jag varit på besök hos tandregleringen i Kristianstad. De har tagit lite avtryck och ska skriva till försäkringsbolaget, sen ska det väl börja hända något. Jag var förresten lite nervös för om min framtand skulle klara att ta avtryck. Det blir ju lite vakuum och tanden har ingen rot. Men jag tänkte att Bertil nog vet vad han gör. Innan han tryckte i formen sa han dock: "Hoppas att tanden klarar detta." AAAH! Men den höll.

Innan dess kom dock den andra inblandade specialisten med en underlig hälsningsfras: "Hej! Här ligger du raklång." Är det inte det som är brukligt?

Det nuvarande förslaget till behandling är att de ska dra ut ett par kindtänder och sätta en liten båge som ska fösa bak hörntänderna och bakomliggande tänder. När det sedan var tillräckligt mycket plats för att mickla med framtänderna skulle de börja dra ut den döda och rotlösa tanden och sätta implantat. Eventuellt finns det två andra tänder som kan stryka med under behandlingen, men åt detta sa den ene överläkaren: "Äsch, det fixar vi då i så fall." Alltid kul med två läkare som pratar med varandra så att man kan lyssna. I alla fall, jag ska dit i oktober igen.

Väl hemma ringde jag familjetandläkaren och bad om att få komma och träffa honom istället för att gå till Folktandvården. Fick en tankeställare när assistenten ville veta namnet på min tandläkare och jag inte kunde svara för att jag har haft olika vareviga gång.

Dessutom ringde jag min namne och studievägledare för att höra om varför jag inte fått scheman och lista på litteratur och allt det där. Sa att jag hade blivit lite nervös. Hon svarade: "Jag är också nervös, för jag har inte hunnit skicka ut det ännu." Det kommer imorgon eller övermorgon.

Efter denna händelserika förmiddag ska jag ta itu med festplaneringen på allvar. Det blir mysröj.

Höj volymen

I fredags eftermiddag kom min bror med familj hem från sin utflykt (som skulle ha varit på cykel, men de tog bilen istället pga vädret), och vi hade en lugn kväll med Terminator och pizza. Igår lämnade jag dock familjen till sitt öde och tog tåget till Helsingborg. Min vän Matilda anslöt i Ramlösa och det blev en helkväll på Helsingborgsfestivalen. Först ut var kebab resp. pommes innan vi gick bort till Gröningen och såg Tomas Andersson-Wij. Halva grejen är hans sköna mellansnack. Lite var old news för oss som sett honom innan, men han målade ut berättelserna lite mer igår kväll. Mysigt. Därefter gick vi runt ett tag till och träffade ett par av Matildas vänner innan vi gick tillbaka till Gröningen för Svenska Akademien. Väldigt trångt, men väldigt härligt och vi dansade oss plats.

En timme senare tog vi oss ut, genomsvettiga, och funderade på vad vi skulle ta oss för härnäst. Vi sammanstrålade med Matildas kompisar och ställde oss i kön till Tivoli, men eftersom kön var milslång tappade vi lusten efter några minuter och gick istället till Stadsparken och deltog i sing-along-bio. Det visades "Grease" och vi kom in lagom till handjiven. Vilken folkfest! Åh vad vi fick skratta. Efter filmens slut tittade vi in i ett tält där de hade Taizégudstjänst. Imponerande lugnt med tanke på allt som hände runt omkring. Vi var dock trötta och drog oss mot bussen som tog oss till Ramlösa och en sval källare.

Idag har jag fått en visning av Ramlösa Brunnspark och blivit bjuden på flottiga bullar innan jag tog tåget 16:39.

Min älskade familj

Min släkt är riktigt kul. Först min bror som kommer med ett nyinköpt exemplar av "Life in cartoon motion" med Mika. Jag kände att släktskapet blev härligt påtagligt. Sen hade vi paketöppning, eftersom vi ses så sällan får halva familjen alltid presenter när vi ses, och jag fyller om en månad så då är det ju läge. Jag fick fyra numrerade paket och en instruktion om hur de olika innehållen skulle nyttjas. För att göra en kort historia lång så gick det ut på att jag skulle dricka paket 2 (en flaska Bailey's), ringa alla mina vänner och berätta att jag var uppvärmd, samla alla på en äng och använda paket 4 (ett slagträ och en boll). Fantastiskt.

Min syster fick sällskapsspelet "Absolut överens". Extremt roande! Jag och min bror var det vinnande paret när vi spelade, men det var inte det bästa. Spelet gick ut på att man i par skulle skriva samma svar. Det fanns lite olika moment, men ett var att alla skulle skriva fem saker och att ett eller flera svar skulle vara samma som sin lagkamrat för att man skulle få poäng. Temat var: "Skäl till att gifta sig". Först säger min 14-årige brorson på fullaste allvar: "Asså jag kommer inte på något. Vad finns det för skäl?". Allmänt jubel. Sen visar det sig att min syster och hennes fästman skrev helt olika saker och inte fick några poäng alls på just den frågan. Oroväckande!

Sen har vi min 11-årige brorson som har lyckats med den något tragiska kombinationen att bli diabetiker samtidigt som han är världens godisgris. Vi satt i köket när vi hörde honom ropa: "Jag vill ha en sockerkick!". När vi råkade nämna att det var tårtdags sprang han runt och sjöng tårtatårtatårtatårtatårtatårtatårtatårtatårtatårtatårtatårta tills han tappade andan. Jag filmade. Blev mycket lyckat. Han är ju en linslus, så han låter sig övertalas.

Nu ska jag hälsa på Lina en sväng, men ikväll är det Midsomer Murders, och det är då jag har min kvalitetstid med mor, så då gör man bäst i att vara hemma.

Det är snart över igen.

Varje sommar tänker jag att jag inte ska slösa bort den så som jag gjorde med förra. Jag ska inte sitta framför datorn och jag ska inte bara dega. Jag ska få saker gjorda, träffa folk jag inte hinner träffa annars etc etc, men lik förbannat sitter jag här! Det är fruktansvärt. Jag behöver ett schema. Jag behöver någon som säger åt mig vad jag ska göra. Det är ju inte så att jag inte vill hitta på något. Jag var på bio häromkvällen med syskonen Rauer och det var gemytligt, men det är resten av dagen som är problemet. Den där tiden när man kan hitta på saker själv. Kanske städa, idrotta eller hålla på med sina små projekt (söka bostad och sy). Sommarångesten kommer varje år. Den slår aldrig fel.

En annan sak som jag undrar över är vad jag kan tänkas få i lön för min sista vecka i Göteborg då jag var timanställd. Återstår att se. Jag funderar också på om jag kommer få bostad i Lund innan terminen börjar. Det är ju inte konstigt att jag sover dåligt om nätterna.

Nä, nu går jag och bäddar till min brorson som ska få låna mitt rum när han och resten av familjen på besök. Alla syskonen ska samlas under Rosa Husets tak idag. Folkfest.

Erlandsson

Jo, såhär var det faktiskt i lördags: Det började hemma hos Lina med en liten förfest. Sen åkte vi in till Kristianstad och cirkulerade. Det blev virvelvinden och dans på Class med Lina och Katt. Mycket trevligt! Sen var det trångt som bara den på tåget hem men vi hade framförhållning och hamnade rätt så i mitten av en vagn. Jag upptäckte att jag fortfarande hade Oscars dricka i min väska, men på grund av trängseln kunde jag bara precis visa honom att jag hade den, varpå jag fick ett sms: "Drink it up, bitch!" Så det gjorde jag.

Väl av i Göingemetropolen träffar jag på Anders och får för mig att det är en bra idé att följa med honom och Adde på efterfest. Det var väldigt mysigt. Vi tre satt på Anders veranda och lyssnade på The Killers och drack rödvin. Värden glömde dock tala om hur stora glas han hade och jag blev asnitad. Välte lite glas, vattnade Anders fötter och bugade för stereon. Adde var mest bara trött och Anders skrattade åt galenskapen, och gjorde vad en god värd ska göra, nämligen överlåta sitt rum åt den fullaste gästen.

Ni kan ju tänka er när hur förvirrad jag var när jag vaknade 9:30. Min första riktiga tanke var: "Min mamma vet inte var jag är!" och jag rusade upp. Anders vaknade från soffan på andra sidan övervåningen och erbjöd sig ringa min mobil så att jag kunde hitta den. Fann den nere i köket där jag var tvungen att vila en stund. Skrev: "Jag är hos Anders. Kommer inte hem till maten." Tyckte att det var lite skumt att hon inte hade ringt eller någonting, och trodde att hon skulle vara arg och orolig, men till svar fick jag: "Då blir det mer till oss." Ingenting annat. Nä nä, ok!

Gick upp på övervåningen igen och såg att Anders hade återtagit sin säng, men mitt behov av horisontell placering var överhängande, och jag slängde mig på soffan. Två timmar senare vaknade jag och började vrida på mig. Från tältsängen bakom hördes Adde: "Är du vaken?" Jag svarar: "Jajamän!" Addes svar blev ett, av ironi drypande: "Jävlar vad pigg du låter, då!"

Frukosten var välbehövlig och jag drack fyra glas vatten eller så. Tackade grabbarna för en trevlig kväll/natt/morgon och frågade om jag hade gjort något dumt. Promenerade hem och började äntligen känna mig som en människa igen. Jag tänker dock aldrig bli så full igen. Minnesluckor är meningslöst. Tänk på det, ungdomar!

Mödrar och könshår

Vilken heldag! Först Malmö med Matilda. Helt underbart eftersom vi inte har setts sen, ja, före midsommar i varje fall. Härligt att någon av Göteborgsvännerna också har sitt ursprung i Skåne. Det blev shopping från min sida, not so much för Matildabus. God vanilla latte på Espresso House dock, men stackars tjej som såg ut att jobba helt själv på stället och inte hade någon diskplockare att tillgå. Min kära helsingborgsvän berättade många perversa historier från deras konfirmandläger och jag fick många goda skratt.

När jag kommer tillbaka med tåget går jag sedan direkt till Madrix och hämtar upp Lina och hälsar på en del tanter. Hemma hos Lina blir det hamburgare och vatten och colaflaskegodis. Efter ett långt balkongsamtal kommer Jenny och Sanna upp och tackar väluppfostrat för nougaten jag gjorde till dem. Men sen var det dags för mig att knalla hem, och jag fick minsann följe en bit av Malin Skoglund (f.d. Olsson). Det var mycket trevligt. Och nu är jag här och betraktar min inköp och känner mig allmänt tillfreds. Tack alla medverkande!

Känslig kille

På Linas begäran (tack för glassen, homewrecker) ska jag nu offentliggöra ett utdrag ur en msnkonversation mellan mig och Jens. Det hela utspelades när min 9-åriga undulat Affe hade dött och jag var lite labil.

Kristina säger:
Ja, den här dagen blev lite skum. Min fågel dog i morse, och även om jag inte sörjer honom sådär sjukt mycket så är det inte så kul att se ett fågellik.
Jens säger:
HAHAHA
Jens säger:
oj
Jens säger:
beklagar
Kristina säger:
Varför skrev du så?
Jens säger:
jag tänkte fel,tänkte att en fågel dött i ert hus..men det var din fågel visst..trist.jag hade fåglar innan, de va jobbiga men roliga ibland

Jag gillar räddningen på slutet. Smooth ;)

Man delade badrum förr

Haha, idag har jag hittat min riktigt gamla dagbok, från 97 -02. 4 februari 2002 tyckte jag såhär om min kära vän Erik:
"Jag hatar Erik. Han sliter ner mitt hem. Vi (jag, han och Julia) var hemma på lunchen och han spiller på duken och knäcker nötter över hela bordet och gungar på köksstolarna."

Ja, vilken vild kille. Och ohyfsad. Såhär står det under 26/6-00
"Sen åkte vi till Side i Turkiet. Jag blev trött på mitt långa hår så mamma kammade så långt det gick och klippte rätt av med pappas nagelsax. Men jag ville ha det uppklippt när vi kom hem så vi gick till hårfrisörskan och jag fick en jättesnygg frisyr, men Erik tyckte att jag var lik min mamma och kallar mig för Inga-Lill."

Fatta att jag fortfarande pratar med den här killen.

Min nästa dagbok är fullspäckad med händelser från 2003, dvs nian/ettan. I januari sa Oscar:
"Det är mitt privilegium som man att tänka på sex hela tiden."

I juli är jag förvirrad:
"Idag ska jag laga omeletter. I morse sa mamma någonting om det. Hon sa att vi bara hade elva köttbullar och därför... Sen minns jag ingenting. Hoppas omeletterna blir bra."

14/12-03
"Oscar tappade sin sista mjölktand häromdan. Det tycker jag att vi firar."

Sedan kommer den sista dagboken som jag inte har avslutat än, men snart.

31/1-04 säger vår gympalärare Eva:
"Ok, då kör vi i en minut och så ser vi vem som kan komma flest gånger."

25/9-04
"Och idag är Faster och Farbror och besöker oss och dricker alkohol."

6/11-04
"Min bror är rolig. Han sa upp sig på jobbet av misstag. En snäll kontorist kände dock på sig att något var skumt och lappen blev riven."

14/12-04
"It may not be the best day of my life, but at least I'm having a fabulous hair day. Provbanksprov, Fysik A, imorgon 8.15-11.50."

13/1-05
"Jag är besegrad av min moral och står här och vill en massa annat."

4/5-05
"Min mest fantastiska cirkelrörelse är menscykeln. PMS kan gå och dö."

Ett litet axplock. Underligt vad man väljer att ta upp. Jag och pappa ska ut och köra imorgon bitti så det blir snart läggdags för mig.

Vi ska sy och vi ska klippa

Det märks att man är tillbaka i familjen hemslöjd, men det har jag ju alltid trivts med. Jag har tre tyger som jag ska försöka göra en kjol, en top och en klänning av. Förväntas vara färdigt 2016. Eftersom jag håller på med att sticka en tröja och en bolero samtidigt så kommer väl aldrig någonting någonsin bli färdigt.

Det regnar, vilket ger mig en känsla av understimulans. Tur att jag ska hem till Charlotte efter lunch. Hon åker ikväll igen, men imorgon kommer Mia hem från USA och roar oss istället. Men känner jag Mia rätt så kommer hon att åka ut till Skummeslöv de dagar hon inte jobbar.

Här är fortfarande jätterörigt och jag mäktar inte med det. Allting jag flyttar på hamnar ju bara på något annat lika dumt ställe. Hamstermentaliteten hos mamma och mormor märks tydligt, liksom pappas irritation över allt skräp. Han förespråkar loppmarknad på tomten. Jag är på.

Änglarna sjunger i himlen

Åh, det känns som att jag har konfirmerat mina egna barn. 20 juveler. Men nu är det slut. Lägenheten är tom, nycklarna lämnade. Alla volontärer (utom kanske två) utflyttade. Pernilla och jag hade avslutningsfika i tisdags. Det känns väldigt overkligt just nu. Att jag bor i Hässleholm igen. Måste ligga på lite med bostad i Lund känner jag. Detta är inte mitt hus längre. Jag känner det. Det är inte mitt rum. Kristina som bodde här är inte jag. Och det finns ingen mening i att göra det till mitt rum för så länge kan jag inte bo här igen i vilket fall. Känner mig lite kluven. Men det var en trevlig dag och till och med pappa var på gott humör. Varför han valde att bära ut TV:n FÖRE maten förstår jag dock inte eftersom han är precis som jag och behöver mat för att inte vara ett åskmoln. Men hemma är vi alla tre, och mormor mötte mig med världens leende. Imorgon ska jag packa upp. Nu ska jag bara sova i min 120-säng.

Så länge jag lever

Till Lina som undrar över min frånvaro så är det för att jag har konfirmander och inte har någon dator alls denna veckan. Sitter just nu på expeditionen och skriver medan ungdomarna har en självständig uppgift. De är så duktiga, och det är jättekul att vara här. Och att få betalt. De andra ledarna är också underbara.

Midsommar var bra, det var intressant med pokerkväll med trötta småbarnsföräldrar. Blev en helt unik upplevelse.

Jag håller på att packa, och kommer hem på söndag! Nu måste jag tillbaka till mitt jobb. See you soon.

Anybody who rides a bike is a friend of mine

Idag är jag hes. Har haft ont i halsen sen i tisdags, men igår kväll kom det igång på allvar. Känner mig lite varm faktiskt. Dumt med tanke på att jag ska till Borås imorgon och att det blir läger på söndag. Ingen sovmorgon på hela veckan. Vaktmästaren har i alla fall bjudit på halstabletter.

Midsommar firas hos vår kantor med hennes man och dotter. Maken blev först tveksam när han hörde att jag skulle vara där hela helgen, för att tänkte att de väl hade fler de skulle umgås med. Men han tänkte efter lite och kom fram till att de inte har några andra vänner. I varje fall inga andra småbarnsföräldrar som kan tänka sig att avstå spriten den helgen. Så jag är så välkommen så.

Detta jobbet börjar bli tröttsamt och jag vill faktiskt hem. Volontärerna droppar av en efter en och man vill inte bli sist kvar. Men å andra sidan, vad ska jag komma hem till? Jag vill inte bo hemma igen, även om det förhoppningsvis bara blir för ett par månader. Cyklisterna är ute och far, så ingen cykeltur blir det i år heller. Det känns så konstigt. Världen är uppochner. Äsch, jag vet ingenting. Och vad är egentligen syftet med alltihop?

Dockan Gilbert

Idag var jag på Universeum med min handledare. Vi såg alla fina djur och ett par experiment, men när vi skulle ta en avslutande runda i souvenirbutiken hördes ett högt larm och en röst som beordrade oss att utrymma lokalen. När vi kom ut såg vi två brandbilar komma, varav en hade en liten gummibåt baktill. Vi var ändå på väg därifrån så vi tog bussen nästan direkt, men jag är väldigt nyfiken på vad det var som hade hänt. Står kanske i tidningen imorgon.

Nu har jag rensat förrådet tillsammans med pedagogen; så sjukt mycket pyssel och skräp. Lite tråkigt att det är precis det jobbet jag kommer få när jag kommer hem till mamma också. Vår källare är fylld till bristningsgränsen med prylar, men av någon anledning tänker man att man kommer behöva dem, eller att man kommer bli ännu mer sentimental nästa gång man ser sina gamla saker. Denna sommaren blir det dock inget pardon.

Ska strax hem till min kära grannvolontär och fika med henne och några till. Underbart. Det är slutrushen nu.

Heja, eh, heja?

Sitter hos Pernilla och hjälper henne och Caroline att förfesta, men jag ska hem och lägga mig strax. Erika är sjuk så henne är det synd om. Jag har suttit i möte hela dagen och planerat konfirmandläger; det ska bli roligt. Att planera gruppindelningen inför hösten var inte lika roligt. Mest meningslöst faktiskt eftersom jag inte kommer vara med. Men ändå, det var ju kul när en av pedagogerna snackade hela tiden om hur frigjord han var, när han menade att han hade fått tid över. Pernilla har en stor äcklig spindel i taket. Jag hatar spindlar.

Hoping everything's not lost

Vaknade i förmiddags och startade mobilen. Hade ett långt mobilsvar bestående av sånt där übermusikalisch gitarrspel, ett ljust litet "hej" och ett mörkt "du vet inte vad du missar". Tack Albin och Daniel, men det gör jag.

Be not afraid.

Igår hade jag en lång och lugn hemmadag, och då man kunde tro att det var dags att gå och lägga sig så blev jag informerad om att Oscar var på väg in till stan efter vad som verkar ha varit en utdragen inre strid. Underbara Lina körde och hämtade in mig till stan, tack än en gång. Det blev en gemytlig kväll med en öl på King's Head och möten med båda nyktra och fulla människor. Men precis innan jag började göra mig i ordning för utgång hade jag kommit till att titta i en låda där jag förvarar lite listor av olika slag. Hittade en lista i äkta "Naiv. Super."-anda. Den boken är riktigt bra. Skriven av Erlend Loe och är perfekt för dessa försommardagar när man plötsligt blir fri att hitta på vad man vill i värmen, men aldrig kommer ifrån den där känslan av tristess, ångest och meningslöshet. I ett försök att finna mening, att hitta sin plats i tillvaron, att finna friden, prövade jag på att skriva en lista med rubriken "Saker som gör mig entusiastisk", precis som Loe gör i boken. Detta gjorde jag alltså för nästan två år sedan, men jag hittade den i lådan igår. Den är ganska lång och det blir alldeles för personligt att skriva hela här, men ett par exempel är "tillställningar" och "att ha på sig fina kläder". Men även "att vara vaken innan alla andra är det och ändå inte vara rädd att störa någon" och "att ha ordning på papper" gör mig alldeles varm i kroppen. "Pulkaåkning" och "perspektiv" står också högt i kurs. Om man vill veta vad man verkligen vill kan jag varmt rekommendera en entusiasmerande lista. Det verkar vara ett bra recept på en meningsfull sommar. Jag ska skriva en ny.

Av goda makter underbart bevarad

Jodå, det blev en resa jag känner mig nöjd med. Mycket trappor och vandring och många kyrkor. Första dagen blev dock extremt lång eftersom vi hade tillbringat natten på det svettiga och trånga nattåget. Likaså blev den sista eftermiddagen i Malmö något ansträngande. Undrar vad folk tänkte om oss 34 fullpackade och sunkiga volontärer och kursledare som räknade in sig stup i kvarten. Men jag drack kaffe så jag känner mig oförskämt pigg för att vara så trött.

Prästen i Svenska Kyrkan i Berlin är otroligt begåvad. Kunde han inte stannat i Sverige? Berlinmässan med de sjungna instiftelseorden berörde oss verkligen allihop, men det hade ju inte blivit hälften så bra om inte prästen sjöng så enastående. Hett tips att hälsa på SKUT i Berlin alltså.

Veckans egentliga höjdare måste vara Matilda som köpte ett par skor och ett par dagar senare på resan upptäckte att det var en i storlek 41 och en 39. Hennes första tanke var: "Undrar om någon märker att det är olika storlekar". Nästa tanke var: "Nämen shit, det är två vänsterskor!". Vi roomies skrattade så vi fick ont i magen. Lyckligtvis kunde misstaget rättas till innan vi åkte hem. Det var snygga skor.

Det var alltså vår avslutningskurs, och nu kommer vi aldrig ses allihop på samma ställe igen, men jag träffar många innan mitt år är slut, och förhoppningsvis en del även efteråt. Det har varit fantastiskt, men det är skönt att det snart är över. Det är dags att gå vidare.

Nattåget

Om ett par timmar bär det av mot Berlin med de andra volontärerna. Efter helgens övningar är jag inte jättepigg och taggad precis, men det blir säkert mysigt. Det är tydligen mycket varmare i Tyskland, och det är ju strålande. Jag tycker det är fantastiskt att det är sommar på fredag. Verkligen.

Tunga bördor

I morse lämnade jag ett mulet Göteborg för ett soligt Hässleholm. Underbart! Tråkigt bara att jag ska vidare nästan direkt. Jag är extremt bitter över att jag missar Siesta i år igen. Extremt. Så den här helgen kommer bli astråkig bara för att jag tänker på det viset.

Min syster ska gifta sig i höst och jag sitter redan och funderar på vad jag ska ha på mig. Jag tänker mig en grön knälång klänning och guldsmycken. Och så tänkte jag be mamma sticka en liten offwhite cape i mohairgarn med något snyggt hålmönster. Hur klänningen ska se ut vet jag inte riktigt än, men jag tänkte försöka komma upp till Furulunds i Borås och leta mönster och tyg. Hemmagjort är roligast, även om det inte alltid blir så snyggt och välsittande. Vi får väl se. Jag har hela sommaren på mig. Söstra mi har tydligen redan köpt en klänning i varje fall, men ingen vet hur den ser ut utom hon och hennes fästman (!). Mamma och jag diskuterade om vi tror att klänningen är helt vit. Mamma är av den åsikten att bara oskulder ska ha vitt, varför hon själv hade en gul klänning till sin vigsel. Mycket spännande alltihopa.

Snart kommer Oscar och hämtar mig, sen sticker vi in till centrum.

Svenska Kyrkans Intranet

Nu har jag fyllt i den störigaste löneblanketten i hela världshistorien. Man ska krångla sig in på kyrkans intranet och hitta rätt formulär, vilket är otroligt svårt om man inte vet exakt vad man letar efter. Det finns inte en chans att söka lite på måfå och hitta rätt. Men jag vet nu efter fyra försök var rapporten står att finna, och nu är mina 20 semesterdagar officiellt slut. Den sista tar jag imorgon. Denna semesterdag börjar med att jag åker till Hässleholm klockan 6:55. Känns tungt. Nästa tid att passa är kl 16 i Höör för att handla inför styrelsehelgen i Norra Rörum. Det blir inget Siesta för mig alltså. Jag får planera in fem minuter så att jag kan gråta en liten skvätt över det. Men efter berlinresan hoppas jag på att få se lite av den hässleholmska försommaren. Göteborgsluften är inte särskilt frisk.



Måste tillbaka till jobbet. Diakonen pratar om kassaskåp och beklagar sig över att där inte fanns något nattvardsvin.

Gamle Svarten

Ok, nu sitter jag på jobbet på min fritid. Härliga pedagogen Barbro låter mig använda datorn. Det har varit urpremiär på kören "Vi gör så gôtt vi kan" här i kyrkan. Eftersom alla körmedlemmar hade med sig ALLA sina vänner och släktingar var det fullsatt i fikarummet och jag är ganska mör efter att ha tagit ut den tredje laddningen disk ur maskinen. Men diakonen gav mig en röd ros(!) som tack för besväret.

Igår kväll var jag på Pernillas chefs pizzeria och åt gratis kebab. Otroligt gott, och under tiden satt chefen och drog fräckisar. Och så beklagade han sig över att Pernilla inte vågade "lämna lammet med vargen". Jag är extremt tacksam för att hon inte gjorde det, även om han har rejäla underarmar. Tack.

Det är fint väder, men jag är fantastiskt trött i hela kroppen, så jag åker nog hem och lägger mig ett slag med "Martin Bircks ungdom".