Ta dig samman, kvinna!

Jag har feber. Ganska störigt eftersom jag hade hoppats på att vara nere i Lund nu. Men imorgon får jag ta ett gäng ipren och pallra mig ner. Jag borde ha pluggat väldigt mycket mer än jag gjort. Som vanligt. Det är ju därför jag tycker bättre om att jobba. Bara fyra och ett halvt år kvar, sen vill jag till Västergötland. Och det vill Lina också! Ta inte den enkla provjobb-på-H&M-vägen!

Jag tittar mig runt i rummet och tänker shit, vad mycket prylar, har någon en tändsticka? Vågar dock inte säga det till mamma eftersom det är pappas standardskämt, det är med att tända eld på skiten. Det är kvinnorna i detta hus som är de obotliga samlarna. Trodde att jag hade kommit längre i mitt liv och skulle på något sätt bli av med bagaget. Det finns dock inget lätt sätt, och det förljer alltid efter en. Nu bara svamlar jag, men så är jag inte på topp.

2008 kommer att bli fantastiskt, jag lovar, även om den första dagen präglades av baksmälla och den tillhörande ångesten. Inte lika mycket rödvin i år. Det är ju bara onödigt, jag har så roligt utan alkohol. Och då vet man dessutom vad man gör och säger och när och man tappar inte känseln någonstans. Jag har dessutom märkt att jag blir extremt paranoid och tror att folk tänker stjäla min bil och sånt när jag är påverkad. Inte precis värt att eftersträva.

Inatt drömde jag att jag jobbade i Tykarpsgrottan. Jag hade min första tyska guidning och var extremt nervös. Kanske skulle ringa Anna och fråga om de behöver folk nu när Mia inte är så sugen på att fortsätta? Skulle dock hellre jobba på något labb. Marias sommarjobb på Analycen verkade kul och lite mer givande.

Nä, de här första dagarna på året har varit lite för ångestbetonade och man skulle behöva få tummen ur och allting. Symaskinen följer med till Lund. Förhoppningsvis blir det mindre TV-tittande då.